Är det viktigt att mäta sig?

Ja, det tycker iaf jag.

Ikväll när jag var ute och sprang intervaller(eller snarare under nerjoggingen efteråt kanske) funderade jag över det här med att mäta km/h, kilo, min/km, puls, km, höjdmeter mm.

En del säger t.ex. "jag tränar aldrig med klocka" eller "jag gillar inte att mäta mig". Det stämmer verkligen inte in på mig, jag tränar ALLTID med klocka/gps och oftast pulsmätare. På de lugnare passen är de väl egentligen inte så nödvändiga utan mer för att det är kul att veta hur långt/högt man cyklat, sprungit eller paddlat.
På de hårdare passen däremot utgör de iaf för mig en nyckelfunktion i att kunna pressa mig själv till nya nivåer i min träning. En del tycker att det är "lite väl mycket triathlon" att använda pulszoner i sin träning men när det finns vetenskaplig forskning som pekar på fördelarna med vissa typer av träning så känns det ju lite dumt att inte nyttja sig av detta.

Kvällens fartkurva, "jämna och fina" intervaller

Om man tar kvällen pass som exempel. Det är då löpning det gäller och efter en ordentlig uppvärmning skulle jag springa 8st intervaller á 3 minuter. Eftersom jag vet ganska precis var min fartkapacitet på ett sådant upplägg ligger(jag har kört det flera gånger tidigare) så använder jag snittfarten i den aktuella intervallen för att hålla koll på att jag inte "softar" eller ger efter för kroppens önskan att sänka farten.

Visst man kan ju köra utan gps och köra "nästan så hårt man orkar", har man en grym fartkänsla och stor rutin kanske man löser det ändå. Jag gillar iaf att kunna pusha mig själv mot klockan för att flytta mina gränser.

Skulle jag aldrig mäta mina tider skulle jag ju heller aldrig veta om och hur mycket jag förbättrat mig. Min tid på 21/10/5/2km slätlöpning är ju som enskild händelse inget som är extremt avgörande för min prestation som multisportare, men ger ändå en hint om hur den fysiska kapaciteten utvecklas. För att få bra mätvärden måste man ju ha en standardiserad sträcka/terräng som är lika varje gång.

De flesta som tränar på gym håller ju koll på vilka vikter man har på de olika övningarna och hur många repetitioner man kör, för mig är det lika självklart att hålla koll på hur fort jag springer/paddlar/cyklar.

Vad tycker ni andra där ute? Är det viktigt att mäta sig eller hur håller du koll på din fysiska status?

//Olof

Detta är unikt!

Innan dagens träning hade jag inte tränat sedan i torsdags när vi var ute och sprang i skogen med multisportgänget. Ingen träning på 3 hela dagar alltså, inget som händer sådär jätteofta.

Ikväll var jag ute och sprang en sväng i I2-skogen med Martin, Johan Fryksenius och Peter Gustavsson. Blött om fötterna var det kan jag avslöja men också riktigt skönt att komma ut och springa lite obanad terräng i pannlampans sken. Vi klämde även in lite styrke/spänst-övningar för att krydda höstrusket lite extra.

Det är mycket snack om pannlampor nu när de ljusa timmarna minskar i samma takt som Greklands positiva framtidsutsikter. Tobbe har inför höstmörkret kittat up sig med en lampa från Australiensiska Ay Up. Själv springer och cyklar jag med en Silva X-Trail vilket jag tycker funkar jättebra även i högre farter.

Det händer mycket bakom kulisserna såhär års för att setupen ska vara ännu lite vassare inför nästa säsong. Det mesta av det får vänta ett tag till innan vi kan avslöja våra planer men en sak är säker. Göran har vaknat till liv igen och vi ser fram emot att ha tillbaka The Mean Machine i laget till nästa år :)

Stay tuned!

//Olof

Höst i Karlstad



Ikväll snörade jag på mig löpskorna och begav mig ut på en avslappnad och skön löptur runt i staden. Jag tycker att det har sin charm att springa i stan precis som skogen har sin. Tar man sig tiden och ser sig omkring så lägger man märke till en massa kul grejer på sin väg genom stadens gator.

 

Därför passade jag på att ta med telefonen och fotade lite längs med vägen för att visa vad jag menar.

 

Hösten börjar nu ta för sig ordentligt och nästan alla löv är nu gula/röda i karlstad.

 



Hittade denna "tävling" på ett träd vid Sandbäckstjärn



Solen går ner över Kasernhöjden



Klarälven låg spegelblank



Även elskåp kan vara en present



En stadig hand inte så långt från casa del Tobbe



Stenbron



Någon har gjort en svamp av en ventil



Svinbäcksbergets vattentorn bjuder på en hel del konst..



Hittade denna under motorvägsbron(på råtorpssidan)

Imorgon blir det långdistanslöpning med multisportklubben. Vi kör ett lugnt pass på 90-120 minuter beroende på vilka önskemål som finns, alla kan alltså vara med.
Samling vid Tyrstugan kl 19.30, medtag pannlampa så springer vi en sväng bort över stockfallet.

//Olof

3-2-1-piip Kööör!

Ikväll blev det löpintervaller för att ge ben och lungor en sista ordentlig omgång innan helgens tävling.
Med på passet var jag(Olof), Martin Holmstrand, Peter Gustavsson och Andreas Lindgren och det som serverades var en intervallstege med 6+5+4+3+2+1 minuter och halva intervalltiden som vila mellan dessa.

Vi sprang på grusvägarna på I2 och det kändes ganska bra i benen. Farten varierade mellan 3:21 - 3:38min/km beroende på intervallernas längd och kuperingen. Martin var som väntat snabbast på varje intervall och kom lite längre än mig varje gång.

Tidigare på eftermiddagen var jag inne på Solsta en sväng och skaffade nya bromsbelägg då stigarna i Noraskogarna åt bromsbelägg med samma aptit som jag mumsar lösgodis. Passade även på att diskutera lite ang. cyklarna till nästa säsong.

Vi har nu förstärkt laget med en ny tjej inför nästa säsong. Vem det är kommer vi avslöja inom kort här på bloggen, så håll utkik för en närmare presentation inom kort.
Nu är det bara att få ordning på de sista prylarna inför helgens batalj i Kungälv strax norr om Göteborg.


//Olof

Arvika 3-10

Idag blev det till att göra en liten höstutflykt för att springa "en sväng". Först hade jag och Peter planerat en sväng till Högboda för att kuta över bland annat Rennstadsnipen.

Martin Holmstrand hade dock kvicknat till från en segdragen förkylning och tog istället med oss på en guidad tur en kort bit norr om Arvika.

 

Rundan vi bjöds på var den legendariska Arvika 3-10 som fått sitt namn av att högsta toppen är just 310 meter över havet. Eller, bjöds är väl kanske inte helt rätt uttryck, vi fick verkligen förtjäna utsikten från de olika bergen vi passerade.

Rundan blev totalt ca 20 km och på vägen avverkade vi även 850 höjdmeter. Här kan ni se höjdprofilen, det var allt annat än småkuperat. Som ni även ser stannade vi och njöt av utsikten ett par minuter på högsta toppen innan vi fortsatte.

Höjdprofil Arvika 3-10

Kul att min klocka anger att vi var på 312 meter. Om berget är 310möh och min hand befann sig gissningsvis ca 1 meter över marken så innebär det att den felar på 1 meter trots att jag inte har kalibrerat höjdmätaren sedan jag var i Chamonix i somras. Helt ok tycker jag :)

 

Peter och Martin på högsta punkten

Benen kändes förvånansvärt bra efteråt trots att jag inte sprungit så mycket långa terrängpass på länge. Så det är väl bara att mala på i höst/vinter så kanske jag kan lyfta min löpning ett par snäpp till nästa säsong.

Nu blir det soffhäng en stund innan jag eventuellt hittar på något vettigt.

//Olof

På uppåtgående

Nu är det full fart som gäller för att hitta bästa möjliga form inför stockholm. Satsar på lite snabbhetsträning sista veckan för att kunna köra gärnet på prologlöpningen inne i stockholm.
Funderade lite på om karlstad kunde erbjuda något högt torn att köra lite trappträning i men det är nog tunnt med det. En av looparna på prologen består av löpning i trapporna upp iett 80 meter högt torn för att sedan fira sig ner för fasaden, det kommer bli riktigt jobbigt på vägen upp och "luftigt" på vägen ner :)
Igår hade vi lite lagmöte och diskuterade taktik, mat, prylar mm för att inte missa något inför nästa helg.

I onsdags körde jag ett ångestpass för att testa formen lite. 8st intervaller á 3 minuter med 1 minut vila bestämde jag mig för.
Jag var lite osäker på hur fort jag skulle orka springa och tänkte att jag iaf borde klara att hålla mig under 3:40min/km. Benen kändes bättre än väntat trots så gott som ingen löpning sedan Åre och jag höll mellan 3:27-3:31 alla åtta intervallerna. Formen borde alltså vara på uppåtgående med tanke på hur risigt det kändes i lördags.

Efter det tog jag mig an uppdraget att agera tekniktränare på OK Tyrs mtb-träning.
Först kikade vi lite på backen bakom skjutbanan på sanna där värmlandsserien kommer gå av stapeln nästa tisdag. Jag berättade lite hur man skall stå på cykeln och tänka kring spårval genom steniga partier. Sedan var det dags för provkörning, där var det ingen som fegade(På gott och ont...) ka jag lova. Efter att de första 6 personerna hade passerat hade 3st åkt över styret och hamnat ute i terrängen, som tur var utan allvarligare person(eller cykel)skador.

Efter det körde vi lite bromsteknik där det gällde att våga använda frambromsen. Även här var det frisk vågat av de flesta som verkligen testade gränserna. Inga vurpor denna gången iaf :)

Sista momentet var en sväng. Hur svårt kan det va? tänker många. Men med rätt spårval, inbromsning och igångdrag kan man spara mycket tid och kraft. En långloppsbana innehåller ju dessutom ganska många svängar så sparar man ett par sekunder i varje kurva så blir det mycket tid.

Det är skönt att se vilken uppslutning det är på OK Tyrs träningar. Vi var säkert 20 cyklister som rulladeiväg från KMTI denna onsdag.

I helgen skall jag och Erika ut till Lurö för att vara med när Mathias Carling och Kristina Bengtsson gifter sig. Förhoppningsvis håller sig vädret i schack så vi kan vara utomhus.
Givetvis åker även löpskorna med ifall jag hinner klämma in lite löpning runt på ön. Vet inte hur det ser ut på Lurö men lite skön klipplöpning hade suttit fint. Ni får hålla koll på facebook för korta uppdateringar under helgen.
Tobbe och Martin åker till Sälen för att tävla i AIM Challenge och förhoppningsvis kan de ro hem segern i år efter några lärdomar från förra årets andraplats.

//Olof

Shopping och branta backar

Idag blev det en runda på stan efter jobbet för att lägga vantarna på lite prylar inför helgens tävling Le Grand Tour.
Började hos Peo på Magazinet, hela karlstads hovleverantör av smaskiga outdoorprylar. Osprey Talon 22 bli ryggäcken som kommer hänga på våra ryggar under LGT. Talon-säckarna har sett likadana ut i flera år men nu har de uppdaterat med några riktigt smarta finesser.

Här är Peo's smoergaasboerd(smörgåsbord)av snabba trailskor och luftiga sandaler. Är du sugen på att få lite inspiration kring barfotalöpning så är det hit du ska vända dig. Innan du hinner säga framfot kommer Peo ha förklarat förträffligheten med att springa omkring i bare foot-skor lika lätt på foten som en masaj på savannen.

Nästa stopp var på Solsta Cykel där våra nya hjälmar(Bontrager Oracle) anlänt i sällskap med växelöron att ha som reserv för våra hojar. Observera karrbånet i hjälmen, mmmmmmmm sweet :) Inte undra på att bröderna Schleck kör i samma krash-mössa som vi.

Sedan var det slut på shoppingen och butikernas värme och glassiga displayställ byttes mot en för dagen blåsig och regning Bryngfjordsbacke. 10 vändor blev det och sällskapet med Erika, Anders Schnell, Peter Gustafsson och Sören Persson var det sannerligen inget fel på.
Snabbast var Sören som kom fram till att backen var precis optimal längd för honom då han körde intervallerna på 2:01 vilket råkar vara samma tid som han kutar 800 meter på... DET minna herrar och damer är det inte så många som matchar(kan vara därför Sören sprang inomhus-VM i H45 till skillnad från oss andra).
Denna veckan var kroppen lite mer med i matchen och intervallerna gick ca 15 sekunder snabbare än sist.

//Olof

Black beauty, we meet again!

Tog en sväng upp till Ransäter för att hämta hem The Black Beauty eller i folkmun även kallad, svarta faran!

I fint sällskap med Calle blev det en dryg timme paddling i delvis vita gäss på Ransjön. Tog in några liter vatten när sjön skulle kryssas i den låga Acronen. Kändes ändå säkert som i hitlers bunker paddlandes med Calle. Då var det ändå första gången för honom, men van forspaddlar som han är var det keine problem.

Svarta faran blir vårt vapen till stundande LGT, kanske inte fartmässigt i vattnet (i jämförelse med surfskis) men det finns andra faktorer;) Sen på men nya Osprey Talon 22 liters ryggan från www.magazinet.se för att köra en tuff trekking sträcka. Mina ben var som mos efter asfaltslöpningen och träningsvärken gav stumma "fina" ben. Har svårt att minnas i mitt orienterarminne när jag sprang så tungsprungen terräng som igår. Svampig mossa överallt med över halvmetern blåbärsris och ljung. Inga snabba kilometertider i urskogen där inte.

Nu gäller det att ladda in med käk i veckan. Träningsmässigt vet jag inte hur den ska tacklas men det löser väl sig.

/Tobbe

Lite svalkande dricka

Tömning efter surfvågorna

Svärmorsdrömmen Calle blir sugen på forspaddling när han ser Ransån

Tung terräng överallt

Black Beauty

Inte tillräckligt med vidvinkel för att visa utsikten men denna får duga

Lite mackor är inte fel efter nästa 3 timmar

Matchande?

Olof i kvadrat + Bryngfjordsbacken * 10

Ikväll blev det löpintervaller i bryngfjordsbackens liftspår tillsammans med Olof Hagliden.
10 st var det tänkt och 10st blev det. Eftersom det var första omgången för säsongen tog jag det ganska piano på nervägen och la fokus på att hålla farten på uppvägen.
Hoppade över uppvärmning så kroppen undrade nog vad som hände efter att den suttit på en kontorsstol hela dagen och vips så bar det av uppför en skidbacke. Pulsen höll sig på en jämn nivå även om benen kändes lite slitna efter 2 timmar cykeltävling i lördags och 3 timmar teknisk cykling/släpning igår.

Solen sken och även om det blåste en del(motvind på vägen upp såklart...) så var det helt ok med bara en underställströja.

Vi var inte ensamma i backen, utöver en hög med "stolpjägare" som var ute efter friska-karlstadstolpen på toppen så var bland andra Dan Kullgren där och nötte.
Han tillhör skaran cyklister som gillar att ha styret lågt, nu hade han tagit det till en ny nivå med den kônstigaste styrstam jag sett. Lång som en dvärgtax och negativ drop som var i klass med en mindre skidbacke gjorde att han verkligen fått ner det en bra bit. Han var dock inte helt nöjd utan ville ner en bit till, det blir intressant att se hur han löser det :)

//Olof

Rapport från Åmål

Igår var jag, Erika och Jonas m.fl. i Åmål och sprang Salomon Trail Tour. Tobbe ooch Evelina tog cyklarna dit och kollade på oss som sprang.
Jag hade lite ont i ett knä innan tävlingen men det var inget som påverkade mig när jag sprang.
Banan bestod av två olika loopar på 6km vardera där man passerade målet vid varvningen. Första loopen var riktigt slitig med mycket kupering och obanad terräng. Det visade sig också att det var många som sprang fel ute på denna loopen vid en otydlig snitsling vilket ställde till det en del för arrangörerna.
Andra loopen var mer lättsprungen och passade mig betydligt bättre.
På resultatlistan var jag 9:a men då vet jag att två av de som står före mig tillhörde de som sprang fel och fick en ca 1km kortare bana(ingen diskades/bestraffades för felspringningen) så räknar jag mig ändå som 7:a. Jag lyckades med en riktigt rökare till slutspurt dessutom ta in ett försprång på över 100 meter och ta mig förbi och slå min närmaste motståndare.
Vann gjorde Andreas Svanebo som försvann som en avlöning i skogen en kort bit efter starten.





Mia Gyllenberg vann damklassen och Andreas Svanebo vann herrklassen.

//Olof

XT vs Terrängen 0-1

Efter att jag kommit hem från jobbet och genomfört ett ombyte som fått stålmannen att framstå som en sengångare drog jag ut och sprang ett snabbt intervallpass. Efter lite uppvärmning körde jag 12 omgångar med 60/60-intervaller på cykelbanan längs klarälven.
Fick ganska skaplig fart på benen trots att det varit dålig med toppfartsträning det senaste. Höll ungefär 3:10min/km i genomsnitt, några snabbare och några lite långsammare när motvinden bet i.



Efter det intogs en snabb middag innan jag plockade fram cykeln och körde ett par timmar teknisk mtb på I2. Riktigt kul att cykla i skogen med 29-tummaren som tar sig fram som en högklassig bandvagn. Det blev även ett besök i bryngfjorden i kvällssolen.

Tyvärr missbedömde jag terrängen lite på ett ställe och vips så såg stora klingan fram ut att ha fått ett agressivt anfall av skörbjugg då flera tänder saknades. Drevet blev även aningen skevt av markkänningen men det gick iaf att rulla hem utan att behöva köra på lillklingan. Det känns onekligen lite tråkigt att behöva skaffa ett nytt drev efter bara ett par veckor...



//Olof

Banan sopad

Igår kväll var det löpning som fick stå för den dagliga dosen av självplåga. Jag mötte upp Johan Fryksenius och vi körde ett kort men intensivt pass med 5km snabbdistans. Kroppen var med på noterna och vädreet visade sig från sin absolut bästa sida. Det som kändes bäst var att pulsen rasade iväg neråt i bra fart direkt när jag stannat så återhämtningen verkar funger som den ska.

Gårdagens bästa nyhet var att de mest trafikerade gång och cykelbanorna nu är sopade så jag kunde snöra på mig mina snabbskor(Saucony A3 Grid) :). Eftersom det är en massa hål i sulan är det inte så kul att använda dom på grusade gångbanor...

Jag har även beställt ett par Salomon Fellcross som förhoppningsvis kommer innan helgen. Om inget oväntat händer så är det de skorna som skall hjälpa mig att tassa över Åreskutan den 30:e Juni på en snabbare tid än tidigare år.
Skorna kanske inte gör hela jobbet så jag lär väl för säkerhets skull få nöta lite backträning under våren också.

Dagens åretips: Glöm inte utförslöpningen! den som orkar, kan och vågar släppa på här har mycket tid att spara.

//Olof

Tvångstankar

Denna veckan känns som den har dominerats av sena hemkomster(borträknat att komma hem och göra ett ombyte som skulle imponera på stålmannen innan man går igen. Allt detta innan lågenergilampan ens hunnit tända sig).
Veckans facit hittills lyder 21:00, 21:30, 22:30, 21:15 men idag blir det förhoppningsvis liite tidigare iaf.
Planerar att sticka ut å hojja en sväng direkt när jag kommer hem idag. Jag slutar ju kl 15 på fredagar vilket känns lite lyxigt :)

Igår blev det lite hastigt och lustig bestämt att jag skulle springa "en sväng" tillsammans med Anders Schnell. Han mötte upp mig på råtorp och sedan sprang vi in till station, via sjukhuset, över jakobsbergsbron, rundade Vidöåsen, bellevue, gruvlyckan.
När vi var hemma hos Anders igen så visade hans GPS strax över 19km så han hakade på en kort bit till innan han vände hem. Man kan ju inte stanna när det är så nära till 20km :) Eftersom jag hade sprungit samma rutt som Anders men hade biten hem kvar så visste jag ju att den planerade rutten var ca 1km "för kort", det fick därför bli en omväg runt teatern för att kompensera för detta. Resultat: rundan blev 20,42km istället för 19, och jag kände mig aningen hjärnskadad som var "tvungen" att passera 20km.
Nu är jag iaf uppe i 40km löpnig hittills denna veckan vilket känns bra.

Vi stötte även på Marcus Ekholm som var på benen igen efter att ha varit skadad under vintern och då inte har kunnat springa. Han hade påtaglig ångest för sin 40-årsdag som hastigt närmar sig. Tror inte han behöver oroa sig så mycket dock, han har krut i benen som få trots sin "höga ålder" ;)

På lördag skall jag åka till Omberg för möte med Svenska Multisportcupen inför säsongen 2012. Jag är i år tävlingsledare för vår egen tävling Utmaningen som kommer gå av stapeln den 18:e augusti, och det mina herrar och damer får ni inte missa!

//Olof

På't igen!

Igår bjöds det först på en intensiv arbetsdag innan det var dags att cruisa iväg hemmåt. Men först skulle jag en sväng förbi gymmet, veckohandla och hämta Erika på jobbet. Resultat: hemma vid strax före 21, hungrig som en varg och redo att laga middag.
Något jag tänkt på är att om man skall få ut hyfsat mycket träning i veckorna när man jobbar heltid så kan man inte vara så konventionell/kräsen med när på dygnet man skall göra saker(och då har jag ändå inte flera barn som en del andra i klubben har..).
Blir det middag 21.30 så blir det så. Passar det inte tidigare så kan man lika gärna träna till 22. Mer än en gång har jag blivit ifrågasatt av mina icke multisportande vänner som tycker jag är liiite märklig när jag ringer och undrar om de skall med ut och cykla ett par timmar med start kl 23.
Jag tycker att det finns en viss tjusning med dessa pass och man får uppleva mycket som de flesta aldrig kommer i närheten av.

Träningen igår bestod av cykel och löpintervaller enl följande
Cykel(spinningcykel):
20 minuter uppvärmning
Intervaller 6*3 minuter med 1 minut vila. Tungt motstånd/låg kadens(låg runt 185-190bpm i puls)
5 minuter nedvarvning, följt av skobyte och lite väntetid på ett ledigt löpband

Löpning(löpband):
5 minuter uppvärmning
Intervaller 15 km/h("komfortabelt hårt" som Lars Lundegård skulle kalla det). 3 st á 3,4 och 5 minuter med 1 minut vila.

Avslutade sedan med lite benstyrka innan det var dags att bege sig till Willys som var nästa anhalt.

Väl hemma i soffan spenderade jag resten av kvällen med att försöka få min Suunto-klocka att kommunicera med datorn. Helt plötsligt ville programmet i burken inte kännas vid klockan, trots att datorn meddelade att den var ansluten och att allt var ok. På Suuntos hemsida läser jag då att Training Manager som programmet heter inte längre används(går alltså inte att ominstallera priogrammet) utan att det är Movescount på nätet som gäller. Fine! jag laddar ner nödvändigt program för att ansluta klockan till internettjänsten. Fungerar det då? ICKE! Fortsättning följer... "#%#&#R"%

Här är mina och Tobbes cykelskor, riktigt styva pjäser kan jag lova. Lite som att cykla i skridskor kan man säga...

//Olof

Löpintervaller på agendan

Ikväll blev det till att ge sig ut och springa en bunt intervaller. 6st á 3 minuter blev det och däremellan 1 minuts promenad/jogg-vila. Det som ser ut som en mini-intervall på slutet är att jag växlade mellan att jogga och gå. Sista intervallen blev ritkigt dryg då sista minuten gick uppför motorvägsbron i relativt hård motvind, pulsen peakade då på 196bpm. Det som var bra var att jag lyckades hålla en jämn och bra fart på 3:35-3:40min/km genom alla intervallerna passet.


Benen var lite sega efter ett par dagars hårdkörning men funkade helt ok ändå vilket känns bra.

//Olof

Långt intervallpass i turfens tecken

Passade på att lägga beslag på en hel del av stans turf-zoner(www.turfa.se) på kvällens löprunda. Sprang totalt strax över 16km, det mesta låg jag runt 4-4:10 min/km då det blir naturliga vilopauser när man stannar för att ta en zon vilket tar en minut knappt. Det började kännas lite i benen på slutet då det var lite slirigt på de snötäckta gångbanorna.

Får väl se hur länge jag får behålla zonerna. En viss Kajowi verkade inte helt nöjd med att jag sydde ihop en bra runda och la rabarber på de flesta av hans zoner. Han skrev att han skulle ta tillbaka de flesta senare ikväll så vi får väl se hur många det är kvar när jag vaknar imorgon :)

Igår var jag på gymmet med Jonas för måndagsbesöket. Denna gången blev det inget benkränkande dock utan två pass i form av Core och sedan Lift it(som body pump fast inte les mills). De fyllde sin funktion väl och framförallt magmusklerna var inte sådär jättehäftiga efteråt.

Imorgon blir det spinning 75 minuter.

Älgberget 519 möh

Annandagen blev vila för våra ömmande leder. 30 km asfalt/is tär på leder. Men det ger också härdade sådana. Olof och jag passade istället på att kompensera vilodagen med ett dubbelpass för dagen. 

En intervall från botten till toppen av Älgberget 2 mil norr om Dala Järna, tog 10 minuter. Sedan skippade vi den långa flacka delen i början av backen. 129 positiva meter 6.25 min, 6.06, 5.49 på intervallerna. Medelpuls på 163, 168, 169 och 171. Maxpuls 180 för mig och 187 för Olof. Sen drog vi direkt Vansbro simhalss gym och körde överkropp + mage.

Älberget 519 möh

Enda snön som finns kvar här i kring nästan, sista biten upp till toppen.

Olof höll på att köra in i det här träden efter att ha haft solen rätt i ögonen.

900 meter upp och 130 positiva höjdmeter. Men brant på bilder det blir det ALDRIG!

Sen blev det överkroppsstyrka och mage med ordentlig stretching. 

Klicka på detaljer så syns även mer data.

Vi är Jullöpare

Jag och Tobbe passade på att klämma in en rejäl löprunda mellan fikat och middag nr 1(det fick givetvis bli en middag nr 2 senare på kvällen, det är ju ändå jul och allt..). Det blev en löprunda runt Nås som till slut landade på 30km.

När vi startade spökade bådas pulsklocka och visade skyhöga värden i ungefär 10 minuter. Pulsen varierade enligt klockan mellan 165-180bpm i den digitala världen trots att vi i själva verket låg runt 130bpm i den analoga världen. Det konstigaste var att bådas klockor visade ungefär lika fel värden hela tiden. Välsynkroniserad missvisning får man ändå säga, detta trots att Tobbe har en Garmin 310 XT och jag en Suunto T6C. De borde alltså rimligtvis inte kunna påverka varandra trots att båda använder ANT+ som överföringsstandard.

När vi kom tillbaka saknades det ca 40 meter till 30km och hjärnskadad som man är så blev det givetvis ett extra varv runt huset för att passera 30km-gränsen :)

Snöåns golfbana har en makalöst fyndig slogan. Nästan så man misstänker att det är en göteborgare som varit i farten? Visst blir man sugen? :)

Tobbe passade på att ta en snabb sittning med Herr Jultomten för att i god tid leverera önskelistan inför nästa jul i egen hög person.

Här är det några rådjur som hade lite tråkigt i det blåsiga vädret. Älgen valde att inte ge sig in i leken utan nöjde sig med att titta på, och tur är väl kanske det...

Jullöpare enligt Google...

//Olof

Tisdagen bjöd på långlöpning

Igår kväll blev det en löprunda på drygt 21km från råtorp och runt I2, kätterud och Sörmon tillsammans med Peter Gustavsson. Vi höll det rätt lugnt och snittpulsen landade på 133bpm efter 21km på 2 timmar och 4 minuters löpning på frusna grus och skogsvägar. Det var riktigt skönt att röra på kroppen efter måndagens pass där de djupa knäböjen med skivstång satte ett märkbart avtryck i rumpmusklerna.

På sörmon var det ordentligt med dimma och det gick knappt att se terrängen bredvid vägen. I ett område med så mycket vägar och stigar som detta så kändes det nästan givet att vi skulle tappa bort oss. Korta stunder hade jag dålig koll på exakt vilken väg vi var på men så dök det upp något litet "landmärke" och så var man på banan igen. Vilse på Sörmon i mörkret vill man ju absolut inte hamna som ni förstår ;)

för er som inte är från karlstad kan ni läsa mer här:

http://nwt.se/karlstad/article710210.ece

Idag blir det 60 minuter spinning intervall på KMTI kl 17 med lite efterföljande bålträning. Who's up for that?

Sparka ut kroppen på en 23 km runda...

Dagens distanspass blev löpning med ett härligt gäng; Leif Helgman, Johan Wikström, Olof "young multisporter" Solberg och Peter. Kroppen var fortfarande i dåligt skick men funkade att släpa sig runt 23 km stig/grusväg.


Här är pulsen från det miserabla försöket att genomföra tröskelintervallerna på bandet igår.....