Är det viktigt att mäta sig?

Ja, det tycker iaf jag.

Ikväll när jag var ute och sprang intervaller(eller snarare under nerjoggingen efteråt kanske) funderade jag över det här med att mäta km/h, kilo, min/km, puls, km, höjdmeter mm.

En del säger t.ex. "jag tränar aldrig med klocka" eller "jag gillar inte att mäta mig". Det stämmer verkligen inte in på mig, jag tränar ALLTID med klocka/gps och oftast pulsmätare. På de lugnare passen är de väl egentligen inte så nödvändiga utan mer för att det är kul att veta hur långt/högt man cyklat, sprungit eller paddlat.
På de hårdare passen däremot utgör de iaf för mig en nyckelfunktion i att kunna pressa mig själv till nya nivåer i min träning. En del tycker att det är "lite väl mycket triathlon" att använda pulszoner i sin träning men när det finns vetenskaplig forskning som pekar på fördelarna med vissa typer av träning så känns det ju lite dumt att inte nyttja sig av detta.

Kvällens fartkurva, "jämna och fina" intervaller

Om man tar kvällen pass som exempel. Det är då löpning det gäller och efter en ordentlig uppvärmning skulle jag springa 8st intervaller á 3 minuter. Eftersom jag vet ganska precis var min fartkapacitet på ett sådant upplägg ligger(jag har kört det flera gånger tidigare) så använder jag snittfarten i den aktuella intervallen för att hålla koll på att jag inte "softar" eller ger efter för kroppens önskan att sänka farten.

Visst man kan ju köra utan gps och köra "nästan så hårt man orkar", har man en grym fartkänsla och stor rutin kanske man löser det ändå. Jag gillar iaf att kunna pusha mig själv mot klockan för att flytta mina gränser.

Skulle jag aldrig mäta mina tider skulle jag ju heller aldrig veta om och hur mycket jag förbättrat mig. Min tid på 21/10/5/2km slätlöpning är ju som enskild händelse inget som är extremt avgörande för min prestation som multisportare, men ger ändå en hint om hur den fysiska kapaciteten utvecklas. För att få bra mätvärden måste man ju ha en standardiserad sträcka/terräng som är lika varje gång.

De flesta som tränar på gym håller ju koll på vilka vikter man har på de olika övningarna och hur många repetitioner man kör, för mig är det lika självklart att hålla koll på hur fort jag springer/paddlar/cyklar.

Vad tycker ni andra där ute? Är det viktigt att mäta sig eller hur håller du koll på din fysiska status?

//Olof

3-2-1-piip Kööör!

Ikväll blev det löpintervaller för att ge ben och lungor en sista ordentlig omgång innan helgens tävling.
Med på passet var jag(Olof), Martin Holmstrand, Peter Gustavsson och Andreas Lindgren och det som serverades var en intervallstege med 6+5+4+3+2+1 minuter och halva intervalltiden som vila mellan dessa.

Vi sprang på grusvägarna på I2 och det kändes ganska bra i benen. Farten varierade mellan 3:21 - 3:38min/km beroende på intervallernas längd och kuperingen. Martin var som väntat snabbast på varje intervall och kom lite längre än mig varje gång.

Tidigare på eftermiddagen var jag inne på Solsta en sväng och skaffade nya bromsbelägg då stigarna i Noraskogarna åt bromsbelägg med samma aptit som jag mumsar lösgodis. Passade även på att diskutera lite ang. cyklarna till nästa säsong.

Vi har nu förstärkt laget med en ny tjej inför nästa säsong. Vem det är kommer vi avslöja inom kort här på bloggen, så håll utkik för en närmare presentation inom kort.
Nu är det bara att få ordning på de sista prylarna inför helgens batalj i Kungälv strax norr om Göteborg.


//Olof

Hovfjället med repris

Hemma i "Kallsta" igen efter en sväng till Vägsjöfors för ett miniträningsläger med Jonas Evaldsson("mediapersonslighet"), Anders Schnell, Johan Fryksenius och Olof Hagliden.

1. Fredagkväll bjöd på fredagsmys i form av en vända uppför asfaltsvägen till Hovfjället 438 höjdmeter på 26 minuter. Sedan lite asfalt och stigar ner igen.
Ett hårt och fint pass där Fryksenius visade prov på starka ben och nådde toppen först. Jonas visade bergsgetkvalitéer och var riktigt jobbig ;) Men jag lyckades ändå spurta ner honom sista backen upp till toppen efter lite överdosering av mjölksyra...

2. Lördagsgodiset blev drygt 4 timmar cykling/äventyr(omskrivning för släpning av cykel) innehållande 1035 höjdmeter.
Vi avslutade passet med en vända upp för Hovfjället igen. Det tog dock någon minut längre idag än igår då benen var lite sega.
Idag tog vi asfaltsbacken ner igen och passade på att ha rullrace, vi toppade på 74km/h där det var som brantast. Den nyasfalterade breda fina vägen med stora svängar och lång sikt inbjöd till en hård kamp om att trimma sin aeroposition till det yttersta för att få upp farten ytterligare.

Efter gårdagens pass blev det bastu och en smarrig middag i den tjusiga deluxe-stugan vi hyrt på Abbas Stugby. Vi var alla helt överrens om att det inte var sista gången vi åkte dit och cyklade. Efter dagens tur kikade vi in hos Harold i hans Trek Profile Store där han bland annat fått in några cyklar ur modellprogrammet för 2013 som såg riktigt fina ut.

Jag klantade mig och tog med ryggsäck att ha mMINA kläder och lite fika i. Gissa var hela gängets jackor, underställ, arm/ben-värmare, mössor mm hamnade när solen kommit igång och fått upp temperaturen över 10 grader...

Lite bilder från dagens pass

Dagens "banprofil", avslutningen uppför Hovfjället är svår att missa :)

Johan får ta cykel på axeln för att ta sig över Östra Gårdsjöns undervattensspång

En tjuvkik på några 2013-modeller på Trek Profile Store

Som gängets multisportare tog jag givetvis ansvar för att se till att vi fick släpa cyklarna genom sankmark :).

Utsikten under passet var väl helt ok med en massa idylliska sjöar och strålande sol.

Här körde vi...

//Olof

Olof i kvadrat + Bryngfjordsbacken * 10

Ikväll blev det löpintervaller i bryngfjordsbackens liftspår tillsammans med Olof Hagliden.
10 st var det tänkt och 10st blev det. Eftersom det var första omgången för säsongen tog jag det ganska piano på nervägen och la fokus på att hålla farten på uppvägen.
Hoppade över uppvärmning så kroppen undrade nog vad som hände efter att den suttit på en kontorsstol hela dagen och vips så bar det av uppför en skidbacke. Pulsen höll sig på en jämn nivå även om benen kändes lite slitna efter 2 timmar cykeltävling i lördags och 3 timmar teknisk cykling/släpning igår.

Solen sken och även om det blåste en del(motvind på vägen upp såklart...) så var det helt ok med bara en underställströja.

Vi var inte ensamma i backen, utöver en hög med "stolpjägare" som var ute efter friska-karlstadstolpen på toppen så var bland andra Dan Kullgren där och nötte.
Han tillhör skaran cyklister som gillar att ha styret lågt, nu hade han tagit det till en ny nivå med den kônstigaste styrstam jag sett. Lång som en dvärgtax och negativ drop som var i klass med en mindre skidbacke gjorde att han verkligen fått ner det en bra bit. Han var dock inte helt nöjd utan ville ner en bit till, det blir intressant att se hur han löser det :)

//Olof

På't igen!

Igår bjöds det först på en intensiv arbetsdag innan det var dags att cruisa iväg hemmåt. Men först skulle jag en sväng förbi gymmet, veckohandla och hämta Erika på jobbet. Resultat: hemma vid strax före 21, hungrig som en varg och redo att laga middag.
Något jag tänkt på är att om man skall få ut hyfsat mycket träning i veckorna när man jobbar heltid så kan man inte vara så konventionell/kräsen med när på dygnet man skall göra saker(och då har jag ändå inte flera barn som en del andra i klubben har..).
Blir det middag 21.30 så blir det så. Passar det inte tidigare så kan man lika gärna träna till 22. Mer än en gång har jag blivit ifrågasatt av mina icke multisportande vänner som tycker jag är liiite märklig när jag ringer och undrar om de skall med ut och cykla ett par timmar med start kl 23.
Jag tycker att det finns en viss tjusning med dessa pass och man får uppleva mycket som de flesta aldrig kommer i närheten av.

Träningen igår bestod av cykel och löpintervaller enl följande
Cykel(spinningcykel):
20 minuter uppvärmning
Intervaller 6*3 minuter med 1 minut vila. Tungt motstånd/låg kadens(låg runt 185-190bpm i puls)
5 minuter nedvarvning, följt av skobyte och lite väntetid på ett ledigt löpband

Löpning(löpband):
5 minuter uppvärmning
Intervaller 15 km/h("komfortabelt hårt" som Lars Lundegård skulle kalla det). 3 st á 3,4 och 5 minuter med 1 minut vila.

Avslutade sedan med lite benstyrka innan det var dags att bege sig till Willys som var nästa anhalt.

Väl hemma i soffan spenderade jag resten av kvällen med att försöka få min Suunto-klocka att kommunicera med datorn. Helt plötsligt ville programmet i burken inte kännas vid klockan, trots att datorn meddelade att den var ansluten och att allt var ok. På Suuntos hemsida läser jag då att Training Manager som programmet heter inte längre används(går alltså inte att ominstallera priogrammet) utan att det är Movescount på nätet som gäller. Fine! jag laddar ner nödvändigt program för att ansluta klockan till internettjänsten. Fungerar det då? ICKE! Fortsättning följer... "#%#&#R"%

Här är mina och Tobbes cykelskor, riktigt styva pjäser kan jag lova. Lite som att cykla i skridskor kan man säga...

//Olof