And so it began....

Igår kickade jag igång vinterträningen, lite i förtid. Tanken var att börja på många med en hård vecka. Rastlösheten blev för stor. Karlstad multisport körde distanslöp, vädret visade sig från en av sina vresigaste sidor. Temperaturen var inte så farlig men det spöregnade likt en monsun. Jag tänkte, det blir väl bara jag, Olof och Martin som springer en sån här afton. Ack så fel jag fick, 10 stycken var vi till slut som kutade runt alla spåren kring Kilenegården. Runt 17 kilometer blev det i blötan.

Idag var det backintervaller på programmet. Tänkte bränna av 10 stycken i "mäktiga" Bryngfjordsbacken. Efter första intervallen, fy fan hoppas det släpper efter den här. För mina ben och min puls var inte med på banan för fem äre! Kändes som jag sprang på max ansträngning och benen var stumma som bambupinnar. Det blev inte bättre, så efter fem intervaller fick det vara nog med plågan. Pulsen traskade knappt över tröskel 178 men benen var ändå fulla med syra. Då är det bara och packa ihop när kroppen inte är med alls på syftet av träningen.

Nya tag imorn!

/Tobbe

Dags för vinterplågan

Snart är två "viloveckor" till ända. Nåja, vila och vila, så lätt är det inte att vara utan den där träningsdrogen. Vi kan säga att intensiteten på träningen har varit låg i den bemärkelse att pulsen inte skuttat så långt upp i registret under den här tiden.

Förra veckans träning summeras följande:

För att vara en "vilovecka" blev det ganska många timmar, trots inte en enda i sadeln. Löpningen kändes riktigt bra och efter tvåtimmarspasset i söndags kändes det knappt som jag varit ute och tränat.

Den här veckan blir sista lugna veckan innan vinterplågan drar igång. Var på gymmet och körde ben samt lite överkropp igår med kompisen och triatleten Christian Nilsson. Han är en jävel på att cykla och springa. Han spöade bland annat Martin Flinta på cykelsträckan i tävlingen activechallenge.se tidigare i våras. Han har även gjort en Ironman på strax över 9 timmar i år.

När vi skulle lyfta skrot i bänkpressen berättade Christian hur klen han är i överkoppen, trots att han simmar. Jag trodde honom inte direkt men efter att ha gått in på 40 kilo och gjort några "rappliga" lyft såg jag min chans att bräcka honom;)

Jag är själv inte känd för att vara varken stark eller grov i överkroppen men nu skulle jag visa vart skåpet mellan oss skulle stå den här kvällen. Brände av 15 repetitioner på 40 kilo. Slängde på 20 kilo till och spräckte mitt 8 år gamla rekord i bänk (jag har inte kört sedan dess). Nu har jag satt upp målet att ta 70 kilo innan jul, vilket torde vara inom räckhåll. Brukar gå ganska snabbt i början och nästa veckan får vi som om inte 65 kilo åker på stången.

Men till vår kära lagmedlem Görans bänkpresskvaliteter kommer få nå. Om jag inte minns fel satte han alla på plats i polisskolan när han tog 50 kilo och 65 repetitioner, däng det ni om ni kan:D

Till sist: Träningsläger med Martin Holmstrand i laget och snabbcyklaren Cimon Johansson, är nu bokat! Gran Canaria 5-12 november. Då ska det samlas timmar i sadeln och höjdmeter ska ätas.

/Tobbe

Detta är unikt!

Innan dagens träning hade jag inte tränat sedan i torsdags när vi var ute och sprang i skogen med multisportgänget. Ingen träning på 3 hela dagar alltså, inget som händer sådär jätteofta.

Ikväll var jag ute och sprang en sväng i I2-skogen med Martin, Johan Fryksenius och Peter Gustavsson. Blött om fötterna var det kan jag avslöja men också riktigt skönt att komma ut och springa lite obanad terräng i pannlampans sken. Vi klämde även in lite styrke/spänst-övningar för att krydda höstrusket lite extra.

Det är mycket snack om pannlampor nu när de ljusa timmarna minskar i samma takt som Greklands positiva framtidsutsikter. Tobbe har inför höstmörkret kittat up sig med en lampa från Australiensiska Ay Up. Själv springer och cyklar jag med en Silva X-Trail vilket jag tycker funkar jättebra även i högre farter.

Det händer mycket bakom kulisserna såhär års för att setupen ska vara ännu lite vassare inför nästa säsong. Det mesta av det får vänta ett tag till innan vi kan avslöja våra planer men en sak är säker. Göran har vaknat till liv igen och vi ser fram emot att ha tillbaka The Mean Machine i laget till nästa år :)

Stay tuned!

//Olof

Höst i Karlstad



Ikväll snörade jag på mig löpskorna och begav mig ut på en avslappnad och skön löptur runt i staden. Jag tycker att det har sin charm att springa i stan precis som skogen har sin. Tar man sig tiden och ser sig omkring så lägger man märke till en massa kul grejer på sin väg genom stadens gator.

 

Därför passade jag på att ta med telefonen och fotade lite längs med vägen för att visa vad jag menar.

 

Hösten börjar nu ta för sig ordentligt och nästan alla löv är nu gula/röda i karlstad.

 



Hittade denna "tävling" på ett träd vid Sandbäckstjärn



Solen går ner över Kasernhöjden



Klarälven låg spegelblank



Även elskåp kan vara en present



En stadig hand inte så långt från casa del Tobbe



Stenbron



Någon har gjort en svamp av en ventil



Svinbäcksbergets vattentorn bjuder på en hel del konst..



Hittade denna under motorvägsbron(på råtorpssidan)

Imorgon blir det långdistanslöpning med multisportklubben. Vi kör ett lugnt pass på 90-120 minuter beroende på vilka önskemål som finns, alla kan alltså vara med.
Samling vid Tyrstugan kl 19.30, medtag pannlampa så springer vi en sväng bort över stockfallet.

//Olof

Race Story - Femmans Multisportrace

Hej och välkomna till plågans högborg, här följer nu en resumé av våra(många) ups and downs från helgens tävling.

Börjar som alltid: beep beep bepp. Väckarklockan ringer alldeles för tidigt för en lördag. Trycker i mig frukosten som skulle får vår klubbkamrat Anders Schnell att vara mätt lagom tills han kommit utanför dörren. Jag har ofta svårt att äta några större mängder tidigt på morgonen innan tävling men helt tydligt så brukar deet går bra ändå.
Vi bodde hos mina föräldrar en bit norr om kungälv så det tog oss bara ca 20 minuter att cruisa in till Kungälv efter att vi lastat på cyklarna som var rena och fina dagen till ära.

Väl framme började den vanliga proceduren med genomgång av kartorna och planering av vägval. Redan nu var gräsmattan där TC var förlagt rejält blöt så innan tävlingen ens hade hunnit starta hade jag skorna fulla med vatten. Vet inte vad som hände men det kände som allt tod extra lång tid så det blev inte tal om att hinna med någon uppvärmning innan starten.

Sträcka 1: Paddling
Första sträckan var paddling med start mellan två bojar. Jag kopplade in Tobbe på den nytillverkade draglinan och tog plats på startlinjen intill Richard och Anders i Sportson föga anande hur tävlingen skulle arta sig.
Starten gick och det var fortfarande många som inte kommit på plats på startlinjen utan låg och försökte vända sig rätt eller hitta en ledig lucka. Sportsonkillarna skenade iväg och jag gastade till Tobbe att paddla för allt vad han var värd för att haka på den våg som Richard lämnade efter sig. Dett höll i ungefär, ska vi säga... 1,52 meter innan vi föll av och fick sköta vår egen framdrivning.
Sportson försvann som en avlöning och kvar blev jag och Tobbe tillsammans med vad vi trodde(ända fram till 50 meter innan mål) var Mölndal Outdoor som var det andra laget vi slogs mot i cupsammandraget. Dock märktes det att även Jens Thorild hade krut paddelmusklerna och även de seglade sakta iväg allt eftersom.
Jag funderade lite var "Swecogubbarna" höll hus men det fick jag svar på efter ett par kilometer när de kommer upp jämsides och berättar att Nylén missade starten helt och låg åt fel håll 30 meter från linjen när signalen gick. Nu var de iaf ikapp oss... och paddlade ifrån oss.
Vi gjorde en bra vändning i det strömmande vattnet runt järnvägsbron och var åter ikapp Sweco som trasslade till det lite.
Vi gav oss iväg tillbaka upp motströms mot fästningen. Sweco drar så sakteliga ifrån och när Tobbe samlat på sig en större mängd sjögräs i rodret tvingas vi stanna för att vittja "fångsten".
När vi närmar oss fästningen är vi åter ikapp Sweco efter att Nylén tagit ett dopp bland strömvirvlarna samt att vi gjorde ett bra vägval med mindre motström.
Upp på land är vi distanserade med nästan 20!!!! minuter av Sportson och 7-8 minuter av "Mölndal"(som inte var Mölndal utan High Caparall) men ligger jämsides med Sweco.

Sträcka 2: Teknisk mtb.
Vi gör ett annat vägval än Sweco till starten på den tekniska cyklingen och tappar någon minut. Jag är riktigt trött i ryggen efter att ha bogserat nästan hela paddlingen och Tobbe får vänta in mig då och då.
Skogen har precis som de flesta andra skogar haft besök av en del regnmoln senaste veckorna och det bjöds på lera och hala rötter i överflöd.

Sträcka 3: Mtb, orientering, mtb
Inne för varvning på TC får vi höra att vi ligger 4:a men har knappat in på täten. YES! tänker vi, NU KÖR VI!
Rullar snabbt bort till fästningen där en kort sprintorientering tar vid. Mina ben är helt väck och det känns som vi springer i ultrarapid vilket känns sådär med tanke på cupstriden som hägrar. Vi tar oss igenom den lite kluriga banan hyfsat bra men bommar ett par minuter på en kontroll där vi är och springer uppe på en mur när kontrollen i själva verket ligger inne i ett rum inne i muren. Så går det när man glömmer Roadbooken..
Firningen sköter jag och det går snabbt och smidigt med en åtta och dubbelrep.

Nu tar den långa cyklingen vid och vi ligger nu på 4:e plats ett par minuter efter Sweco som vi sett inne på fästningen. Benen är fortfarande lite sega men jag klämmer en Enervit Liquid och hoppas på lite nya krafter. Vi rullar på i skaplig fart och kan succesivt skruva upp farten allt mer när benen kommer med i matchen.
Helt plötsligt blir vi upphunna av Sweco?? som letat efter en stig i dagens första(men inte sista) stenbrott som inte fanns med på kartan. Vi hittar inte heller stigen utan det blir till att släpa cyklarna en bit nerför berget och ut på vägen på andra sidan.
Efter det ligger vi tillsammans med Sweco och jagar de framförvarande lagen i bra fart.
Mot slutet av sträckan skall vi stämpla en kontroll på toppen av Aleklätten, då möter vi 2:orna och inser att vi inte är så långt efter.
Efter detta försvann några minuter ifrån oss i en otrevlig händelse där en häst blev skrämd och kastade av en liten flicka. Vi stannade och Mathias tog hand om henne medans hennes mamma gick efter hästen som parkerat sig en bit bort.
Både mina och Tobbes ben börjar vid det här laget tycka att det är lite väl tufft och krampkänningarna i lårmusklerna kommer och går. Vi biter i och lyckas hålla ihop med Sweco hela vägen in till växling(växlingsområdet har nu förvandlats till ett gyttjeområde som skulle platsa i tjurruset utan problem).

Denna cykelsträckan får jag nog säga är en av de bästa jag kört på en cuptävling någonsin. Den innehöll allt med olika typer av terräng, vägval, navigering, grusvägssmisk, backar, släpning och allt som hör till en riktigt bra multisportcykling. Så en stor applåd till arrangerande Mölndal Outdoor för detta!


Sträcka 4: Orientering
13km "Storkuperad" orientering. Jo ja tackar ja! Detta var sannerligen inte vad mina ben behövde men vi ångade på iaf. Tobbe läste kartan och som vanligt sprang vi inte en meter i onödan. Vid det här laget hade vi delvis lagt tankarna på 1:a och 2:a plats på hyllan och var mest intresserade av att slå Sweco i kampen om 3:e platsen. Vi testade vid några tillfällen att öka farten markant och fick då lucka direkt, så vi var rätt säkra på att kunna springa ifrån dom i ett senare skede. Våra krampande ben gjorde dock att vi valde att vänta med detta tills det var närmare mål för att slippa ligga på så hårt under en allt för lång tid.
Liquids och GT-tabletter slukades i en rasande fart och krampkänningarna höll sig iaf på rätt sida.

Vid näst sista kontrollen ser vi 2:orna som tar ett annat vägval än vi, tyvär var det lite snabbare så när vi ser dom igen ute på gångbanorna är de lite längre framför oss igen(ca 200-300 meter).
Nu är det Tobbes tur att vara slak i benen och klarar inte den fartökning som krävs för att komma ikapp. Vi kopplar ihop oss och jag bogserar tills mjölksyran sprutar ur öronen. Under motorvägsbron ca 200 meter innan upploppet kommer vi ikapp och passerar "mölndal"(som alltså fortfarande var high caparall..) Även Mathias och Fredrik i Sweco lyckas pressa sig förbi och spurtar in på 3:e platsen.
Att behöva spurta efter 6,5 timmars tävlande är allt annat än skönt men det tog oss iaf upp på en andra plats för dagen. Eftersom "mölndal" då visade sig vara High chaparall så hade det ingen betydelse för cupsammandraget så i det avseendet var spurten i onödan, men det var ändå lätt värt det för att kriga upp sig till en bättre placering.

Jag tycker att vi gör en bra tävling och som vanligt minimerar vi de tidsödande misstagen.

Vi hade ju satt upp som ett högt mål att vinna svenska cupen i år, nu blev vi ju tvåa vilket vi ändå är väldigt nöjda med.

Ska försöka ordna fram lite bilder av både stilla och rörligt format eftersom vi hqde Evelina med som filmade/fotade under dagen. Detta med hjälp av mina föräldrar som åkte runt och hejade på oss under dagen.

//Olof

Steget över bekvämlighetströskeln

På lördag är det sista multisporttävlingen för den här säsongen, i alla fall för våran del. Motivationen har varit lite halvdan efter SM med sjukdom och arrangerande av MTB-tävling.

Efter en bra träningsvecka med dryga 12 timmar var det så dags för att skruva upp farten lagom till helgen. Jag tittade tillbaka på träningen inför SM och bestämde mig för att köra en copy paste.

10 st 60/60 sek intervaller i ett kör på löpband. Värmde upp ordentligt för att inte syran skulle klubba mig när jag vred upp till 3.20 fart och 5 % lutning. Syran kom ungefär efter 30-40 sekunder i varje intervall och slutpulsen landade på runt 182-184 varje intervall. Pulsen hann sedan dumpa ner till 140-130 med en ökning från första till sista intervallen med ca 1 slag för varje intervall. Nu är det bara att hoppas på samma superkropp som på SM så kommer helgen bli en rolig historia.

I morgon blir det kajakfix. Måste hitta ett sätt att bli kvitt domnande ben. Det är trots allt 17 kilometer paddling som står på agendan på lördag.

Bjuder på våran första episod av videobloggen:

3-2-1-piip Kööör!

Ikväll blev det löpintervaller för att ge ben och lungor en sista ordentlig omgång innan helgens tävling.
Med på passet var jag(Olof), Martin Holmstrand, Peter Gustavsson och Andreas Lindgren och det som serverades var en intervallstege med 6+5+4+3+2+1 minuter och halva intervalltiden som vila mellan dessa.

Vi sprang på grusvägarna på I2 och det kändes ganska bra i benen. Farten varierade mellan 3:21 - 3:38min/km beroende på intervallernas längd och kuperingen. Martin var som väntat snabbast på varje intervall och kom lite längre än mig varje gång.

Tidigare på eftermiddagen var jag inne på Solsta en sväng och skaffade nya bromsbelägg då stigarna i Noraskogarna åt bromsbelägg med samma aptit som jag mumsar lösgodis. Passade även på att diskutera lite ang. cyklarna till nästa säsong.

Vi har nu förstärkt laget med en ny tjej inför nästa säsong. Vem det är kommer vi avslöja inom kort här på bloggen, så håll utkik för en närmare presentation inom kort.
Nu är det bara att få ordning på de sista prylarna inför helgens batalj i Kungälv strax norr om Göteborg.


//Olof

Bergslagstramp

I helgen var vi 7 killar som hoppade in i bilarna och drog till Nora för att cykla på de mtb-leder som finns i området. 18 mil skyltade mtb-spår med mycket stigar finns det i området sydöst om Nora.

På fredagen blev det ca 2 timmar stigcykling i pannlampornas sken. Terrängen var fruktansvärt blöt men stigarna var riktigt tekniska och fina vilket gillades.

På lördagen hade vi hela dagen på oss så i diskussionen kring vilken led vi skulle köra föll givetvis valet på den längsta och svåraste :) I det här fallet Kilsbergsleden som tog oss ca 5 timmar dörr till dörr. Det blev en del filmat med de inte mindre än 3st Go Pros som följde med på turen. Dessa filmer och lite mer ingående utvärdering av lederna kommer på bloggen när filmerna är färdigredigerade.

På kvällen hängde vi först en stund i den vedeldade bastun innan vi svidade om och slog oss ner i grillstugan istället. Grymt mysigt och gött med en rejäl köttbit(och givetvis bearnaisesås) efter en lång dag på cykeln.

På söndagen valde några(som fått slut på bromsbelägg) att springa en av lederna(Slantan 25 km, Röd) och några av oss cyklade samma led.

Mer beskrivningar av lederna kommer i ett längre inlägg med bilder.

Till helgen är det dags för Femmans Mutisportrace i Kungälv strax norr om Göteborg. Jag och Tobbe satsar på att göra ett bra resultat för att bärga en topp-placering i cupsammandraget.

Arvika 3-10

Idag blev det till att göra en liten höstutflykt för att springa "en sväng". Först hade jag och Peter planerat en sväng till Högboda för att kuta över bland annat Rennstadsnipen.

Martin Holmstrand hade dock kvicknat till från en segdragen förkylning och tog istället med oss på en guidad tur en kort bit norr om Arvika.

 

Rundan vi bjöds på var den legendariska Arvika 3-10 som fått sitt namn av att högsta toppen är just 310 meter över havet. Eller, bjöds är väl kanske inte helt rätt uttryck, vi fick verkligen förtjäna utsikten från de olika bergen vi passerade.

Rundan blev totalt ca 20 km och på vägen avverkade vi även 850 höjdmeter. Här kan ni se höjdprofilen, det var allt annat än småkuperat. Som ni även ser stannade vi och njöt av utsikten ett par minuter på högsta toppen innan vi fortsatte.

Höjdprofil Arvika 3-10

Kul att min klocka anger att vi var på 312 meter. Om berget är 310möh och min hand befann sig gissningsvis ca 1 meter över marken så innebär det att den felar på 1 meter trots att jag inte har kalibrerat höjdmätaren sedan jag var i Chamonix i somras. Helt ok tycker jag :)

 

Peter och Martin på högsta punkten

Benen kändes förvånansvärt bra efteråt trots att jag inte sprungit så mycket långa terrängpass på länge. Så det är väl bara att mala på i höst/vinter så kanske jag kan lyfta min löpning ett par snäpp till nästa säsong.

Nu blir det soffhäng en stund innan jag eventuellt hittar på något vettigt.

//Olof

Cykelpörr!

Jag och tösa for på fredagskvällen upp mot Sälen för att göra Rörbäcksnäs omtalade MTB-leder. Mina förväntningar var skyhöga och det enda som såg ut att kunna grusa dessa var vädret, som helt gjort en kovändning. Från sol till att visa regn på smhi. Yr.no visade en något positivare väderrapport.

Tut tut tuuuuuuuuut! Klockan ringer 7.15 och jag kan ju säga stt jag inte direkt flög upp ur sängen. Brrrrr det var rått utanför dunets sköna värmande egenskaper. Inte undra på, termometern stod på 1 grad och det duggade lätt. Min första tanke var: Jaha då blir det misärväder! Men väl i bilen från skilodge i Lindvallen till Rörbäcksnäs började det lätta. Kvicksilvret steg även till "behagliga" 5 grader.

De elektriska sulorna åkte på. Har ju inga AR (adventure racing) händer/fötter. Blir kall så fort det är under 15 grader!

Vi bestämde oss för att köra den röda leden, då den skulle ta oss runt på de flesta av ledsträckningarna. Det började bra, slingrande singeltracks på tallmo. Jag tänkte bara: Snart kommer det väl någon tråkig grussträcka en skitstig...... Det kom ALDRIG! Det var ren magi i 32 kilometer och överträffade allt jag cyklat hittills i mitt liv. Det var lätträknat hur långt på grusväg vi åkte, längst bort fick vi köra nån enstaka kilometer innan de vindlande singeltracksen tog vid igen. EN vattenpöl på hela 32 kilometer som vi var tvungna att passer, ca 1,5 meter lång och 1 decimeter djup, inget stt grina över direkt:)

Så mitt råd lyder: ÅK TILL RÖRBÄCKSNÄS!
Du blir INTE besviken. Det uppfyllde alla mina förhoppningar med råge.

Vi filmade en hel del. Hoppas kunna bjuda på en videoblog på det i morgon.

Ciao
Tobbe

Fina vyer och orienteringsterrängen såg lika fin ut den!