Vaknade och kände mig hyfsat pigg på morgonen och frukosten gick ner utan spykänsla. Blev för första gången inte gröt till frukost utan fil och havrefras med tunnbröd +ost.
Temperaturen stod på 4-5 grader och helt vindstilla när vi lämna solstaden. Ganska skönt att bara ha 6 mil bort till tävlingen. Kristinehamn och deras tidigare militärområde som dagens spelplan.
Fick montera på en ny kassett på olofs pitpro då han kört för länge med förra kjedjan. Tur att jag hade en 9 delad hemma.
Hämtade ut kartor och spontana glädjetjut utbröt när vi såg att orienteringen inte bara var stiglöpning och H10-kontroller ( barn 10 år eller yngre ). Fulla med energi och självförtroende dumpade vi våra kajaker nere vid utloppet av Kristinehamn till Vänern, spegelblankt, magiskt!! Fasen det här kommer bli grymt tänkte jag, måtte kroppa funka att paddla så länge. Hade ju aldrig tidigare tävlat med kajak eller ens kört snabbt mer än 6,5 km i ett sträck.
När starten gick kl 11.00 hade termometern krupit upp några hack när solen värmde på, 13-15 grader.
-Nu tar vi det lugnt grabbar, säger John Karlsson i Axa.
Alla skrattar!
3, 2, 1 KÖÖÖÖR!
Farten är väl allt utom lugn och jag sneglar på klockan när vi tar oss fram i 3.30-4 min/km tempo. Det förvånansvärt många lag med i tätgruppen. Jag ligger bara med styr rätt för att lägga så lite energi som möjligt för mig olof, vi genar på flera ställen och hamnar bland de första igen. Hamnar efter att ha gått spik på en kontroll först, Olof har dock halkat efter lite då vi passerade ett ganska risigt parti. För mig som orienterat sedan barnsben är det inga konstigheter att springa där det är grisigt på marken. Det är dock stor skillnad för andra som inte gjort det.
Vid varning är vi 25 sekunder efter tätlagen. Hel 5 lag är före och det är runt 10 lag inom minuten trots det höga tempot. Löpning ner till kajakerna och vi har ryggen. På med flytvästarna, nej vänta faaan nummervästarna utanpå, ahhh! Av med flytvästen, av med nummervästen och på med allt igen.
Onödig tid går och vi kastar oss i kajakerna. Jag känner mig fortsatt stark och bränner på i ett bra tempo med olof på våg för att återhämta sig efter den första mjölksyrafesten. Vi jobbar oss ikapp GI-multi och jag tänker: Gött! Jag paddlar iaf snabbare än det går att köra Acronkanot, alltid något.
Plötsligt dyker FJS grabbarna upp som två räserbåtar och olof skriker att jag ska ta våg. Jobbar som ett djur och det känns som jag har en hel hög fripassagerare hängandes i mitt roder. Jag tänker, fan antingen deg i armarna redan eller så är det vass och skit i mitt dåliga roder. Hinner knappt tänka mer på det förrän det smäller till utav bara h*#% och jag står tvärstill. Chockad ser jag att det är en stor fet svart kabel som ligger längst vattenytan. De andra passerade utan att det hände något men mitt roder är av något riktigt hemmabygge som fungerar mer som en dragg. Tar ny sats och kommer över. Fasen, nu tappade vi ju FJS tänker jag.
Hetsar upp slänger i paddeln i kajaken och upp på axeln, då skriker någon: -Du tappa paddeln!
NOOO! Ännu mer onödig tidsspill. Hetsar ut på löpningen och får en tillsägelse från Olof att chilla lite. Ryckte med mig en liquid från enervit som kan vara bra att ha. Vi kommer ifatt FJS ganska snabbt men sen köttar de på medans jag får stallorder om att inte haka på. Börjar känna mig riktigt dålig och svag i kroppen något som bara blir värre och värre. Magen kluckar och den mår ruskigt dåligt.
-Jag mår riktigt dåligt i magen säger jag till Olof.
Olof svarar direkt: Jaaaaa jag känner det!
Vi håller ett måttligt tempo men det går rätt och när det inte är så långt kvar sätter jag foten på en sten ( tror jag ) benet försvinner ner till knät och jag böjer resten av benet framåt där jag slår i en vass sten. Skriker, svär men haltar vidare och är ganska nöjd över att bara fått ett köttsår och lårkaka. Det kunde varit ett pajat knä eller ett benbrott istället.
Paddling igen:
Mattias och Kristina från klubben ( som cyklade till tävlingen kollade på oss och sen körde de motionsklassen och vann) skriker att vi är femma, 9 min efter.
Okej jag tänker: -Hur ska det gå att paddla med den här kroppen? Klämmer liquiden och hoppas på det bästa.
Olof smäller i kajaken i träden på vägen ner något som han för övrigt gjorde på vägen upp också;) Snabbt i och upp på olofs sidvåg.
-Shit jag känner mig ju sjukt fräsch! Den här belastningen kan jag ligga på länge, tack liquid!
Vi åker och pratar, solen skiner och det är varmt och skönt.
Efter 35 min börjar jag få deg i armarna eller fripassagerare igen eftersom det känns precis lika. Ingen tid att rensa roder. Biter ihop och det går bra sista biten också.
Löper upp med stumma ben för att göra en snabb växling ut på 22 km snitslade cykel. Min starka sida är att kunna köra på direkt efter utförd gren, något som många har problem med. Tänker inte på detta då jag smäller på i högsta fart. Olof hojtar att hans ben behöver värmas upp, just ja tänker jag efter att ha vaknat upp ur tävlingstunnelseendet.
Cyklingen är grymt kul och TORR! Vi känner på oss att vi nog inte kommer hinna i fatt något lag men kör på för att slippa få upp några bakifrån. Både jag och Olof hade lite tendenser till krampkänning i vaderna (drack ganska lite under loppet då kroppen inte vill dricka så mycket när det är hösttider och kallare ute.
Målgång och vi är in som femma ca 20 min efter Axa som körde grymt på sista cyklingen där de passerade Thule. Även FJS körde riktigt fort och var till och med snabbast på sträckan.
Summa summarum:
Bra kört rakt igenom. Finns att ta av på allt men jag själv är mest nöjd över hur bra det gick att paddla. Var ju trots allt första gången jag tävlingspaddlade. Olof körde på riktigt bra och är stolt över hur han bemästrade skogslöpningen.
Nästa: Femmans multisport. Då ska vi tydligen SIMMA?! Ehh hallå 1 oktober liksom, va blire!? Nej skärpning. Pratade med flera andra och de gillade inte det påfundet. Någon sa att i reglerna står det att inga bad i multisport om det är 15 grader eller under det i vattnet.
Nu var det kanske 15-20 grader i solen men jag hade ändå ingen känseln efter paddling i fingrar och tår. Har grymt kass blodcirkulation så jag är ju måttligt roade av femmans påhitt med simmning, hoppas på ändring innan tävlingen startar.
Damerna
Herrarna
