21 augusti 2012

AIM Challenge Sälen - The race story

Jag och Martin står äntligen på startlinjen. Ibland är det halva tävlingen att komma dit, även på en så kort som 6 timmar lång sådan. Martin hade så sent som dagen innan ingen ordentlig cykel att köra på. Efter en hjälteinsats av Marcus Jonsson som lånar ut sin cykel (min fjolårscykel) och Jonas Evaldsson som lånar ut sitt fräscha Schwalbe rocket ron däck, är vi ready to go.

Efter fjolårets tävlingar där jag och Göran missade förstaplaceringen (2:a och 3:a) på båda tävlingarna på grund av bristande taktisk förmåga att planera in bästa rutt, var jag extra hungrig att plocka hem den där efterlängtade segern. Missarna ifjol var, vi tog liften i Sälen vilket resulterade i dålig utdelning poäng per minut på fjället. I Hemsedal tog vi INTE liften utan cyklade upp på fjället och insåg snabbt att det var helt ocykelbart. 

Nu stod vi där igen, taktiken var klar: häng på Thule i början för att sedan göra smartare vägval längre in i tävlingen. Starten gick och över 500 deltagare splittrades som big bang. Vi hakade på Thule som åkte lift upp på fjället. Jag insåg ganska snabbt precis som i fjol när vi satt i liften, nej det här var inte bästa rutt. Redan uppe på fjället var jag lite moloken över den korkade taktiken, eller var den så korkad? Statistiken ljuger ju inte, Per Vestling har varit med i det vinnande laget ALLA år AIM arrangerats i Sälen. Den här gången skulle det visa sig att att det blev dålig utdelning på annars så bra odds.


Jag och Martin tillsammans med två riktiga eldsjälar. Tv. Sven Åke Nordenmark och Th. Olle Wallin
In i dimman, för på fjället var det just a whole lot of fog. Vi dumpar cyklarna och jag tror vi är vid nummer 35 men det är vi inte. Så jag inser snabbt att vi är någonstans mitt emellan 50 och 35 i dimman. Ändrar rutten till 49 istället och vidare mot 36. Martin frågar hur långt vi ska springa innan vi kommer tillbaka till cyklarna?
-En sväng! Ta med dig gels, svarar jag.
Insåg snabbt att den där svängen skulle bli runt 3 timmar. Jag fick med mig 2 liquids och en gel. Martin  däremot underskattade min "sväng" lite och fick bara med sig en gel. 

Våran "nästan" extakta rutt. Gula är bara vilken ordning vinnarlaget i mix tog kontrollerna.

Vi springer på i bra fart vidare nedför mot 37:an. Jag håller i tempot och kartan. Martin kan springa snabbare än så men jag visste ju att om vi ska vara ute i 6 timmar så gäller det att inte gå på för hårt under fjälllöpningen. Spångar och mossar passeras i rasande fart och jag får ett hopp om att det här kan ändå bli bra kanske. Då kommer käftsmällen! Det ser ju ut som det "bara" är att följa leden ner till nummer 27 och visst ser det ut som vi tog kontrollen också. Men nej! Vi kom in på någon vinterled med markeringar som inte en existerade på kartan då det tydligen är en sommarkarta, dålig research av mig. Vi springer inte längre på något som liknar en stig utan ren mosse och det är ordentligt blött. Tycker det tar lite lång tid att komma fram och det börjar bli lite väl flackt där vi är, kontrollen ska ju ligga i en sluttning vid en liten jaktstuga.

Inser snart att vi måste passerat och kommit ut på mossarna mellan 25 och 27:an, FAKK! Ingen idé att vända tillbaka och irra efter kontrollen då jag inte visste var på den här vinterleden vi befann oss. Vi vaskar bort kontroll 27, 28 och 26 och tappar nästan 30 poäng. Dessa hade inte tagit mycket längre tid att ta gentemot den dåliga leden vi nu kom på ner mot 25:an.

Humöret hos mig dippar och tankarna ploppar upp som facebook notifications, det är kört nu! Vi håller ihop det bra ändå resten av löpningen som är riktigt tuff. Jag kikar på klockan och ser att det tar oss 30 minuter mellan 22-39 (22 ligger under O:et i Larsson). Nummer 40 uppe på fjället är tuff och ta i dimman och vi gör några minuter, energin börjar försvinna rejält både för mig och Martin. Jag bjussar på en liquid som jag sparat för nödsituationer.

Äntligen tillbaka till cyklarna! Det är brötit och stenigt. Martins gör sitt tredje cykelpass för året och det första på den lånade cykeln. Jag säger åt honom att inte chansa och köra över sin förmåga, det är inte värt det. Jag kikar på klockan och vi har ungefär 1,5 timme på oss när vi lämnar kalfjället. Jag får prioritera borta fler högpoängare i söder på kartan. Ner mot byn och plocka så många vi kan som inte ligger för högt upp i sluttningen, det kommer bli tight att hinna i mål inom 6 timmar, tänker jag. 

Martin får kramp i en uppförbacke och jag langar över min näst sista liquid. Vid kontroll 14 ska det vara paddling. Vi tror att man kommer åt kanoterna från nordvästra sidan och pipet dit, fail! Kanoterna finns i byn och vi ser folk som simmar ut istället för att åka tillbaka. Jag säger direkt till Martin:
Jag simmar INTE!
Martin: Men det är ju 15 poäng!
Jag: Ja men jag simmar då inte det får du göra, jag kommer få fett med kramp!
Martin: OK, jag simmar, säger Martin som precis fått i sig flera gels.

Det är kallt som fan och mot nästa kontroll får Martin fin kramp. Lyckas få bort den och det är nu ungefär 25-30 minuter kvar. Jag frågar om han kört backen förut.
Martin: Ja, men bara på rullskidor.
Jag: Hur lång tid tog det då?
Martin: Vet inte men det kanske tar en kvart och cykla?

Det tar cirka en kvart och vi biter i Thules ryggar. Vestling får lite extra puttar av Flinta. Vi hinner bara med slacklinen och en kontroll till, passerar mållinjen med 1,5 minuts marginal. Det är ju som sagt onödigt att gå i mål allt för tidigt;)

Det blev till slut en försmädlig fjärdeplats. Något som jag verkar samla på i år, Omberg 4:a, LGT 4:a och nu AIM. 32,1 poäng från segern, 23,6 från andraplats och 10 från tredjeplatsen.

Direkt efter målgång. Sven Åke Nordemark skjuter av en bild.
Vinnarrutten (inte vägval utan vilken ordning de tog kontrollerna)
När vi var på väg upp mot fjället var det då jag insåg vi skulle kört mot byn eller högfjällshotellet och hållit oss på cyklarna så mycket som det bara gått.

Det var rätt kul trots att jag schabbla bort segern på taktik och orienteringen.
Nu närmast väntar SM den 1 september i Kristinehamn. Innan dess ska ni få träningsrapporter och en racerapport från ett onödigt kort Stockholm Extreme.

/Tobbe

7 augusti 2012

Olof goes "Farbror Frej"

Nu känns det som all ledig tid går till planeringen inför Stockholm Extreme och vår egen tävling Utmaningen.
Idag mekade jag ihop en bogserlina à la hundkoppel att ha på cykeln i stockholm. Tog några bilder som jag tänkte lägga ut vid ett senare tillfälle med en beskrivning hur man kan göra.

Igår var jag och hämtade min nya bakaxel efter reklamationen så nu är cykeln fit for fight inför helgen. Jag och Johan Fryksenius hade mekkväll i carporten i sällskap av Johans hund. En rätt så energisk Riesen Schnauzer-valp som tyckte verktygslådan var en godispåse av bästa klass.

Imorgon blir det inköp av mat inför tävlingen och en kortare paddeltur med Martin. Tobbe har i vanlig ordning flytt landet ;) och är i Norge och jobbar.

Den gångna helgen spenderades ute på Lurö där det bjöds på "multisportbröllop" mellan Sweco adventures Mathias Carling och Ducati Rideaways Kristina Bengtsson. Jag hann med en solo-löprunda efter ankomst på fredagen och en tillsammans med Swecogänget inkl. Mathias på lördagen. Lurö bjöd på riktigt fin klipplöpning och små vindlande stigar över hela ön. Rundorna blev ca 1 mil vardera och farten var hyfsat hög bitvis.

adios!

//Olof

3 augusti 2012

På uppåtgående

Nu är det full fart som gäller för att hitta bästa möjliga form inför stockholm. Satsar på lite snabbhetsträning sista veckan för att kunna köra gärnet på prologlöpningen inne i stockholm.
Funderade lite på om karlstad kunde erbjuda något högt torn att köra lite trappträning i men det är nog tunnt med det. En av looparna på prologen består av löpning i trapporna upp iett 80 meter högt torn för att sedan fira sig ner för fasaden, det kommer bli riktigt jobbigt på vägen upp och "luftigt" på vägen ner :)
Igår hade vi lite lagmöte och diskuterade taktik, mat, prylar mm för att inte missa något inför nästa helg.

I onsdags körde jag ett ångestpass för att testa formen lite. 8st intervaller á 3 minuter med 1 minut vila bestämde jag mig för.
Jag var lite osäker på hur fort jag skulle orka springa och tänkte att jag iaf borde klara att hålla mig under 3:40min/km. Benen kändes bättre än väntat trots så gott som ingen löpning sedan Åre och jag höll mellan 3:27-3:31 alla åtta intervallerna. Formen borde alltså vara på uppåtgående med tanke på hur risigt det kändes i lördags.

Efter det tog jag mig an uppdraget att agera tekniktränare på OK Tyrs mtb-träning.
Först kikade vi lite på backen bakom skjutbanan på sanna där värmlandsserien kommer gå av stapeln nästa tisdag. Jag berättade lite hur man skall stå på cykeln och tänka kring spårval genom steniga partier. Sedan var det dags för provkörning, där var det ingen som fegade(På gott och ont...) ka jag lova. Efter att de första 6 personerna hade passerat hade 3st åkt över styret och hamnat ute i terrängen, som tur var utan allvarligare person(eller cykel)skador.

Efter det körde vi lite bromsteknik där det gällde att våga använda frambromsen. Även här var det frisk vågat av de flesta som verkligen testade gränserna. Inga vurpor denna gången iaf :)

Sista momentet var en sväng. Hur svårt kan det va? tänker många. Men med rätt spårval, inbromsning och igångdrag kan man spara mycket tid och kraft. En långloppsbana innehåller ju dessutom ganska många svängar så sparar man ett par sekunder i varje kurva så blir det mycket tid.

Det är skönt att se vilken uppslutning det är på OK Tyrs träningar. Vi var säkert 20 cyklister som rulladeiväg från KMTI denna onsdag.

I helgen skall jag och Erika ut till Lurö för att vara med när Mathias Carling och Kristina Bengtsson gifter sig. Förhoppningsvis håller sig vädret i schack så vi kan vara utomhus.
Givetvis åker även löpskorna med ifall jag hinner klämma in lite löpning runt på ön. Vet inte hur det ser ut på Lurö men lite skön klipplöpning hade suttit fint. Ni får hålla koll på facebook för korta uppdateringar under helgen.
Tobbe och Martin åker till Sälen för att tävla i AIM Challenge och förhoppningsvis kan de ro hem segern i år efter några lärdomar från förra årets andraplats.

//Olof